- This page was created by volunteers like you!
- Help us make it even better. To learn more about contributing to MEpedia, click here.
- Join the movement
- Visit #MEAction to find support or take action. Donate today to help us improve and expand this project.
Svenska:Myalgisk encefalomyelit

Myalgisk encefalomyelit (ME) är en kronisk, inflammatorisk, fysisk och neurologisk och immun-förmedlad sjukdom med symptom som involverar många kroppssystem. Den blir ofta utlöst av en virusinfektion eller en influensaliknande sjukdom.[1][2] ME för med sig symptom i centrala nervsystemet (CNS), autonoma nervsystemet (ANS), immunsystemet, kardiovaskulära systemet, endokrina systemet, matsmältningssystemet, och muskuloskeletala systemet.[1][3]
Myalgisk encefalomyelit klassades först som en neurologisk sjukdom av Världshälsoorganisationen (WHO) 1969 med publiceringen av Världshälsoorganisationens ICD-8 manual.[4]
ME har förekommit i både epidemiska och sporadisk former.
Det kännetecknande symptomet för myalgisk encefalomyelit är enligt CDC ansträngningsutlöst försämring (PEM), vilket är försämringen av ME/CFS-symptom efter minimal fysisk, mental, eller emotionell ansträngning.[5][6][7][8][3] Andra viktiga symptom inkluderar muskeltrötthet, sömnstörning, plus antingen ortostatisk intolerans eller kognitiv dysfunktion. Ortostatisk intolerans är dysfuntion i autonoma nervsystemet som orsakar en försämring av symptom när man står eller sitter upprätt, och kan inkludera att känna sig svimfärdig, svindel, svaghetskänsla, suddig syn, postural ortostatisk takykardi (POTS), sänkthjärtfrekvensvariabilitet på natten, och intolerans mot både kyla och värme.
Andra vanliga ME/CFS-symptom inkluderar muskelsmärta, nervsmärta, stelhet i nacke och ryggrad, och sensoriska symptom inkluderande känslighet mot ljus, ljud, beröring, stickning eller domning i huden och hyperestesi (hudkänslighet och smärta, och allodyni). Det finns en progressiv form av ME, men den är ovanligare än den remitterande typen.[9]
Bland vuxna är ME vanligare bland kvinnor än män.[2] Ny debut av ME har observerats i barn[10] och i vuxna vanligen mellan 40-60 års ålder.[11] Bakken et. al noterar två ålderstoppar för CFS/ME; åldersgrupp 10 till 19 år och en andra topp i åldersgruppern 30 till 39 år.[12]
Det finns inga godkända farmakologiska behandlingar för ME någonstans i världen, bortsett ifrån Argentina, som har godkänt immunmodulatorn Ampligen (rintatolimod) för svår ME/CFS från 23e Augusti, 2016.[13]
Historia
Myalgisk encefalomyelit klassificerades först som en neurologisk sjukdom av Världshälsoorganisationen 1969, med publiceringen av ICD-8 manualen.[4]

Världshälsoorganisationens ICD-8 manual inkluderade inga alternativa namn för myalgisk encefalomyelit, men andra encefalomyelit-sjukdomar klassificerades under samma kod; namn på utmattnings-relaterade sjukdomar lades inte till i några senare revideringar.[4][14] Det alternativa namnet kroniskt trötthetssyndrom (CFS) användes inte vid den här tiden; det föreslogs 1987 av Centers for Disease Control (USA:s nationella folkhälsomyndighet), vilket antog nya diagnostiska kriterier följande år.[15]:29
I ICD-9, som publicerades 1989, använder inlägget för myalgisk encefalomyelit koden 323.9:[16]
ME har förekommit i både epidemisk och sporadisk form sedan åtminstone 1930-talet, men har sannolikt förekommit mycket längre innan den formellt namngavs. Det första dokumenterade utbrottet av epidemist myalgisk encefalomyelit var 1934 i Los Angeles och troddes vara ett utbrott av atypisk polio. Efter utbrottet i Akureyri på Island 1946, fick sjukdomen namnet Akureyri Disease (Akureyrisjukan) eller Icelandic disease (Isländska sjukan) genom en stor del av 1940- och 50-talen. Den benämndes som ME efter Londons utbrott i Royal Free Hospital 1955. Andra namn inkluderar godartad myalgisk encefalomyelit och epidemisk neuromyasteni.
Efter utbrottet i Inclinebyn i Nevada 1984, benämndes och omdefinierades sjukdomen som kroniskt trötthetssyndrom (CFS). Det senaste utbrottet av myalgisk encefalomyelit orsakades av Coronaviruspandemin 2019-2022.
Sjukdomens namn

- -Myelit: inflammation i ryggmärgen.[17]
Namnet myalgisk encefalomyelit användes först 1956 i en artikel i tidsskriften Lancet för att beskriva upptäckterna från utbrottet 1955 på Royal Free Hospital i London, Storbritannien.[18][17][19]
Benämningen myalgisk encefalomyelit är ett teleskopord av flera nyckeltecken och symptom på sjukdomen: myalgi (muskelsmärta), encefalit(inflammation i hjärnan), myelit (inflammation i ryggmärgen).[17][20] Det centrala nervsystemet (hjärna och ryggmärg) är inflammerade.[17]
Godartad myalgisk encefalomyelit
Godartad myalgisk encefalomyelit var termen som användes av Världshälsoorganisationen från 1969,[4] där prefixet "godartad" användes för att denotera att M.E. inte var dödlig. Prefixet godartad släpptes senare eftersom M.E. kan vara dödlig, t.ex. Merryn Crofts och Sophia Mirzas dödsfall.[17][21][22]
Merryn Crofts hade väldigt svår ME, var sängbunden och oförmögen att äta. Merryn vägde mindre än 38 kg när hon dog, och var bara 21 år gammal. Merryns dödsattest var det andra i Storbritannien som tillskrev ett dödsfall till ME.[21]
Sjukdom med tusen namn
Myalgisk Encefalomyelit har kallats "sjukdomen med tusen namn".[23] Andra namn som använts eller föreslagits i genom myalgisk encefalomyelits historia inkluderar atypisk polio, Isländska sjukan, godartad ME, epidemisk neuromyastenia, kroniskt trötthetssyndrom, Kronisk trötthets- och immundysfunktionssjukdom, och systemisk ansträngningsintoleranssjukdom (SEID).[23][15] Det har lett till mycket förvirring eftersom en mängd olika namn har använts vid olika tillfällen för att beskriva distinkta utbrott, liksom en större och potentiellt mer heterogen population av sporadiska fall, definierade av en stor mängd diagnostiska kriterier. Vissa namn har betonat specifika symptom eller patologi, inkluseive kroniskt trötthetssyndrom och myalgisk encefalomyelit.[17]
En undersökning av The MEAction Network 2016 fann att majoriteten av patienter föredrar namnet ME över andra namn, inklusive kroniskt trötthetssyndrom.[24]
Myalgisk encefalomyelit (ME) var originalnamnet på kroniskt trötthetssyndrom (CFS); namnen används ibland utbytbart eller med akronymen ME/CFS.[20]
Början
Enligt Dr Byron Hyde, efter en inkubationstid av 4 till 7 dagar, medför generellt prodromalfasen en influensaliknande sjukdom med låggradig feber.[25] I de flesta, men inte alla, fall är en infektion eller infektionsprocess uppenbar.[25] Två till sju dagar senare, påbörjas en kronisk fas, kännetecknad av en mätbar oklar förändring i funktionen av det centrala nervsystemet. Det är denna andra, ihållande fas som mest kännetecknar ME.[26][25]
Tecken och symptom
Myalgisk encefalomyelit är en neurologisk sjukdom som påverkar flera kroppssystem, vilket orsakar en omfattande kombination av symptom.[27] Symptoms can range from mild to very severe and can include:
- ataxi (koordinationssvårigheter)
- kognitiv dysfunktion
- utmattning
- gastrointestinala symptom
- huvudvärk
- låggradig feber, temperatur instabilitet
- muskel svag- och trötthet
- myalgi (muskelsmärta)
- stelhet i nacke och ryggmärg
- neuralgi (nervsmärta)
- ortostatisk intolerans
- ansträngningsutlöst försämring
- känslighet för värme eller kyla
- känslighet för ljus, ljud och/eller beröring
- sömnstörning[27]

Symptomuppvisning och allvarlighetsgrad kan variera avsevärt från dag till dag eller till och med från timme till timme.[3][28] Överansträngning kan förvärra alla symptom, och ansträngningsutlöst försämring kan ofta fördröjas med 24 timmar eller mer.[3] USA:s National Institutes of Health (NIH) påpekar att känslighet för ljud, ljus och kemikalier kan tvinga patienter att dra sig tillbaka från samhället.[29]
Ansträngningsutlöst försämring
ansträngningsutlöst försämring, som är ett kärnsymptom< är intoleransen mot tidigare triviala mentala eller fysiska ansträngningar som att närvara vid ett barns skolevengemang, gå ärenden eller handla mat, ta en dusch eller borstatänderna; detta orsakar en försämring av symptomen, och en försämring av hälsan från ihållande eller upprepad ansträngning.[1][3]
Vissa studier visar att patienter som har varit sjuka länge är sannolikare att ha svår ME/CFS. ME/CFS blir ofta allvarligare när patienter försöker tränga sig igenom sina symptom och fortsätter att upprepade gånger överstiga sina personliga fysiska eller kognitiva begränsningar, t.ex. genom att försöka fortsätta arbeta, vilket vanligtvis innebär anaerob aktivitet.[30][31]
Kliniska Upptäckter

Även om det inte finns någon definitiv biomarkör har flera tecken och symptom ofta observerats i klinisk miljö:
- hög antikroppstiters till specifika infektioner (inklusive EBV,[32] HHV-6,[33][34] och Coxsackie B[35][36] among others)
- låg magnesiumnivå i röda blodkroppar[40]
Diagnos

Det finns flera föreslagna kriterier för diagnos av ME, inklusive de Internationella konsensuskriterierna (ICC) och Kanadakriterierna (CCC). Originalkriterierna som utvecklades av Melvin Ramsay, Ramsaydefinitionen, används idag inte för diagnos av ME.
Generellt accepterade kriterier för ME/CFS och ME-diagnos
- Kanadakriterierna (CCC)[7] En diagnos av måttliga till svåra former av ME/CFS görs precist med dessa kriterier. Vuxna kan diagnostiseras vid 6 månader medan pediatriska fall diagnostiseras vid tre månader.
- Internationella Konsensuskriterierna (ICC)[27][1] Dessa kriterier diagnostiserar myalgisk encefalomyelit (ME) precist. Det finns inga krav på att individen ska ha symptom en speciferad tid för diagnos,till skillnad från CCC, Fukuda, och SEID, som alla kräver 6 månader för vuxna.
- Systemic Exertion Intolerance Disease (Systemisk Ansträngningsintoleranssjukdom, SEID)[15] ME/CFS (SEID) diagnostiseras precist när kärnsymptomen möts. Rapporten från Institute of Medicine som helhet är en redogörelse av den medicinska literaturen som fanns tillgänglig vid tiden för publicering (2015). Vuxna kan diagnostiseras vid 6 månader medan pediatriska fall diagnostiseras vid tre månader.
Andra diagnoskriterier
Flera, alltför breda kriterier har föreslagits och används. Dessa kriterier fångar sannolikt vissa patienter med sjukdomen som karakteriseras i den medicinska literaturen om epidemisk ME, exkluderar andra, och inkluderar även ett brett spektrum av andra odiagnostiserade tillstånd inklusive cancer, depression, och ett antal autoimmuna sjukdomar. Storbritanniens Oxfordkriterier för kroniskt trötthetssyndrom är den bredaste och sannolikt minst insiktsfulla definitionen och har slutat användas på grund av risken för att många olika utmattande sjukdomar ska feldiagnostiseras som kroniskt trötthetssyndrom.[43] USA:s folkhälsomyndighets (CDC) Fukudakriterier, som använts sedan 1994, är också alltför breda. Rapporten från Institute of Medicine utvecklade kriterierna för Systemisk Ansträngningsintoleranssjukdom (SEID) och även om den kan diagnostisera ME-patienter med kärnsymptomen,[44][45] beskriver den inte alla symptom upplevs av de som lider av ME. Symptom som neurologiska, immun/gastrointestinal/urogenital nedsättning, och försämring av energiomsättning/jontransport; dessa symptom är nödvändiga för en diagnos under ICC.[27] CCC kräver neurologiska, autonoma, neuroendokrina, immuna, och myalgiska symptom för att möta sina diagnostiska kriterier för ME/CFS[7]
Differentialdiagnos
Tecknen och symptomen av myalgisk encefalomyelit kan likna andra sjukdomar, inklusive cancer, multipel skleros, lupus, Hashimotos sjukdom (hypotyreos, diabetes, brucellos, anemi och andra.[46][7] Medicinska standardtester behövs för att skilja mellan ME och dessa andra sjukdomar, och ytterligare testning kan också behövas.[45][46][47]
Förlopp och prognos
Prognosen för myalgisk encefaolymelit och kroniskt trötthetssyndrom (ME/CFS) anses vara dålig, med bara en liten minoritet (en medianuppskattning på 5%) som återgår till samma funktionsnivå som före sjukdomen.[48] Majoriteten av patienter förblir märkbart försvagade. En betydande förbättring noteras dock i uppskattningsvis 40% av patienterna[49] och prognosen för ungdomar anses vara bättre än för vuxna.[50][51]
Patofysiologi

ME är en multisystem-sjukdom. Ett flertal biologiska abnormaliteter har hittats i flera kroppssystem, men ingen gemensam, central orsak eller mekanism har klargjorts än.
Centrala nervsystemet

Autonoma nervsystemet
Kardiovaskulär
Mag-tarmsystemet
Immunsystemet
Muskuloskeletala systemet
Perifera nervsystemet
Könsskillnader

En norsk CFS/ME-studie visar att sjukdomen drabbar alla åldrar, med två toppar i åldrarna 10-19 år och 30-39 år; den är vanligare bland kvinnor än män.[12] Forskning av Open Medicine Foundation citerade i sitt forskningsarbete, Metabolic fetures of chronic fatigue syndrome (Metaboliska drag i kroniskt trötthetssyndrom) som studerade svår CFS, fann att sjukdomen är olika i män och kvinnor, men det är inte relaterat till testosteron eller östrogen. Michael VanElzakker noterar att det finns könsskillnader i neuropatisk smärta. En studie av Brittiska och Nederländska grupper fann att "yngre barn hade mer jämlik könsbalansering jämfört med ungdomar och vuxna."[52]
Riskfaktorer och potentiella orsaker
Genetiska risker
Myalgisk encefalomyelit och kroniskt trötthetssyndrom har rapporterats gå i familjer. Även om ME och CFS inte anses vara ärftliga sjukdomar finns bevis för genetiska anlag.[53][54][55]
Möjliga orsaker
Även om riskfaktorer för myalgisk encefalomyelit har identifierats har inget enskilt definitivt virushittats i alla fall, vilket har lett till påståendet att ME är ett gemensamt slutmål för en mängd olika infektioner.[56][57] Det är fortfarande möjligt att ME involverar en kombination av både miljö- och genetiska faktorer. Olika teorier försöker kombinera den kända datan till rimliga förklaringar.[58][53] Flera teorier föreslår att ME är en ett olämpligt immunsvar på en infektion, en teori som stärks av observationen att det ibland finns en familjehistoria av autoimmuna sjukdomar.[59][60] Det förekommer också ett skifte från Th1-typen av T-hjälparceller, som bekämpar infektion, till Th2-typen, som är mer aktiv i allergi och mer sannolik att angripa kroppen.[61][62]

Virus
Andra teorier beskriver ME som ett immunsvar på en kronisk infektion. Kopplingen mellan Coxsackie B, Humant herpesvirus 6, och HHV-7 virusen[63][64][65] tyder på potentiell viral medvärkan, åtminstone i vissa individer. Vissa forskare har uppgett att bevis från epidemsk myalgisk encefalomyelit visar starkt på ett enterovirus, men i de flesta utbrott kunde inget virus isoleras.[36][66]
Bakterier
Andra trot att ME ibland kan orsakas av kronisk infektion av spiroketbakterier, som borrelia. Andra bakterier som har varit inblandade i ME är chlamydia pneumoniae.[67][68] Proteiner relaterade till flera infektioner har hittats i de oligoklonala banden av ME-patienter.[69]
Hypotesen om vagusnervinfektion (VNIH) förklarar varför så många olika infektionsstarter kan vara skyldiga. Vagus nerven går från hjärnstammen och genom kroppen och påverkar många kroppssystem.[Detta behöver en citering]
Överföring via blod
På grund av oklarheten kring sjukdomens orsak får ME och CFS-patienter inte donera blood eller organ i Storbritannien (även efter tillfrisknande),[70] det mesta av Kanade,[71] Australien,[72][73] Nya Zeeland (så länge symptom finns), och för tillfället även i USA[74][75][76]
I USA råder Association for the Advancement of Blood & Biotherapies (tidigare American Association of Blood Banks) att man antingen accepterar eller skjuter upp ME/CFS-donatorer baserat på "klinisk bedömning av donatorns hälsotillstånd".[77] Patientvälgörenheter avråder ME/CFS-patienter från att donera blood,[78]
Behandlingar

Det finns inget botemedel för ME och inget land har godkännt farmakologisk behandling mot sjukdomen, bortsett från Argentina som har godkänt Ampligen som behandling mot svår ME/CFS.[13] Ampligens effektivitet är dock under debatt.[79] Andra läkemedel har använts receptfritt mot ME med varierande effektivitet i vissa patienter.[7][27]
Behandlingar mot sömnproblem, huvudvärk, smärta eller andra symptom används av vissa läkare för vissa patienter, men de behandlar symptom snarare än ME självt.[27]
Det är inte väl utforskat eller dokumenterat hur framgångsrik behandling av symptom är i ME.
Ett immunmodulatorläkemedel kallat Rituximab har misslyckats i en fas III-studie.[80] Den antivirala Valganciclovir misslyckades i en kontrollerad niomånaders studie av ME patienter som testat positivt för virusinfektioner med Herpes Simplex 6 och Epstein Barr virus.[81]
Epidemiologi
ME har återfunnits jorden runt, i åtminstone 75 epidemier som dokumenterats i publicerade artiklar från 1930-talet till 1980-talet.[82] Epidemier kan ofta inträffa i instängda platser, som skolor och sjukhus.
Som observerats i många autoimmuna sjukdomar är ME vanligare bland kvinnor än män; den genomsnittliga könsproportionen är 2-3 kvinnor för varje man.[12] För barn är könsskillnaden ungefär jämlik.[52]
Komorbiditeter

Kliniker har observerat flera predisponerande tillstånd, komorbiteter, överlappande tillstånd, och ökad risk för sekundära sjukdomar i patienter med ME.[7][3] Men eftersom inga storskaliga epidemiologiska studier, genetiska studier, eller familjestudier har utförts, finns det lite som kan sägas definitivt om graden eller de underliggande biologiska anledningarna för dessa potentiellt relaterade tillstånd.Överlappande diagnostiska kriterier och bristen på biomarkörer i många av tillstånden bidrar till förvirringen och den diagnostiska osäkerheten. Dessutom kan vissa tillstånd, som postural ortostatisk takykardisyndrom (POTS), neurallt medierad hypotoni (NMH), idiopatisk intrakraniell hypertoni (IIH/IH) och fibromyalgi (FM/FMS), förekomma eller vara komorbida med ett flertal tillstånd, inklusive ME.[39][83]
Följande är syndrom och sjukdomar som har associerats med eller blivit feldiagnostiserade som ME:
En svensk studie av 234 ME/CFS-patienter som mötte Kanadakriterierna fann att 13.2% hade bråck i halsmandlarna som var allvarliga nog att anses vara en Chiari missbildning. 49% hade hypermobilitet och 20% mötte kriterierna för hEDS (Ehlers-Danlos syndrom med hypermobilitet), medan 96% hade fibromyalgis triggerpunktsmärta, med 67% som mötte de diagnostiska kriterierna för fibromyalgi.[86]
Nämnvärda studier
På grund av bristande finansiering av regeringar världen runt har det gjorts begränsad biologisk forskning av ME/CFS. Det finns studier som visar inblandning av Nervsystemet, metaboliska drag, och andra abnormaliteter.
- 2016, Metabolic features of chronic fatigue syndrome (Metaboliska drag i kroniskt trötthetssyndrom)
- 2016, CDC Multi-site Clinical Assessment of CFS (CDC utvärdering av CFS på flera platser)
- 2019, Evidence of widespread metabolite abnormalities in Myalgic encephalomyelitis/chronic fatigue syndrome: assessment with whole-brain magnetic resonance spectroscopy (Bevis för vidsträckt metabolitabnormaliteter i Myalgisk encephalomyelit/kroniskt trötthetssyndrom: utvärdering av hela hjärnan med magnetisk resonansmyelografi (2019) Mueller, et al )
- Lista över abnormala upptäckter i kroniskt trötthetssyndrom och myalgisk encefalomyelit
Nyheter och artiklar
- 2015, US NIH Report Calls for UK Definition of ME/CFS to be Scrapped (Amerikansk NIH Rapport kräver att Storbritanniens ME/CFS definition ska slopas - The Argus Report
- 2014, Brains of People With Chronic Fatigue Syndrome Offer Clues About Disorder (Hjärnor hos personer med kroniskt trötthetssyndrom erbjuder ledtrådar om sjukdomen)
- 2010, Chronic fatigue patients barred from blood donation (Patienter med kronisk trötthet hindrade från att donera blod) - Washington Post
- 1987, Fatigue 'Virus' Has Experts More Baffled And Skeptical Than Ever (Utmattnings-'virus' gör experter mer fröbryllade och skeptiska än någonsin) - The New York Times
Se även
- Kroniskt trötthetssyndrom
- Feldiagnos av myalgisk encefalomyelit och kroniskt trötthetssyndrom
- ME/CFS
- Pediatrisk myalgisk encefalomyelit och kroniskt trötthetssyndrom
- Svår och väldigt svår ME
- Systemisk ansträngningsintoleranssjukdom
Vidare läsning
- Vad är ME/CFS? - CDC
- Diagnos - Andra villkor för utvärdering - CDC
- Utvärdering - medicinska tester som krävs för att utesluta andra sjukdomar än ME/CFS -CDC
- M.E. Internationella koncensuskriterierna
Referenser
- ↑ 1.0 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 1.6 Carruthers, BM; van de Sande, MI; De Meirleir, KL; Klimas, NG; Broderick, G; Mitchell, T; Staines, D; Powles, ACP; Speight, N; Vallings, R; Bateman, L; Bell, DS; Carlo-Stella, N; Chia, J; Darragh, A; Gerken, A; Jo, D; Lewis, DP; Light, AR; Light, KC; Marshall-Gradisnik, S; McLaren-Howard, J; Mena, I; Miwa, K; Murovska, M; Stevens, SR (2012), Myalgic encephalomyelitis: Adult & Paediatric: International Consensus Primer for Medical Practitioners (PDF), ISBN 978-0-9739335-3-6
- ↑ 2.0 2.1 "Possible Causes | Myalgic Encephalomyelitis/Chronic Fatigue Syndrome". Centers for Disease Control and Prevention. January 18, 2019. Retrieved April 13, 2019.
- ↑ 3.0 3.1 3.2 3.3 3.4 3.5 3.6 "Symptoms | Myalgic Encephalomyelitis/Chronic Fatigue Syndrome". Centers for Disease Control and Prevention. May 18, 2018. Retrieved November 21, 2018.
- ↑ 4.0 4.1 4.2 4.3 World Health Organization (1969). Manual of the International Statistical Classification of Diseases, Injuries, and Causes of Death Based on the Recommendations of the Eighth Revision Conference (PDF). 2 (8th ed.). Geneva: WHO. p. 173.
Encephalomyelitis (chronic),
(myalgic, benign) 323 - ↑ "Information for Healthcare Providers | Myalgic Encephalomyelitis/Chronic Fatigue Syndrome". Centers for Disease Control and Prevention. December 27, 2021. Retrieved March 28, 2022.
- ↑ Friedman, Kenneth J.; Murovska, Modra; Pheby, Derek F.H.; Zalewski, Paweł (March 2021). "Our Evolving Understanding of ME/CFS". Medicina. 57 (3): 200. doi:10.3390/medicina57030200. ISSN 1648-9144. PMID 33652622.
- ↑ 7.0 7.1 7.2 7.3 7.4 7.5 7.6 Carruthers, Bruce M.; Jain, Anil Kumar; De Meirleir, Kenny L.; Peterson, Daniel L.; Klimas, Nancy G.; Lerner, A. Martin; Bested, Alison C.; Flor-Henry, Pierre; Joshi, Pradip; Powles, AC Peter; Sherkey, Jeffrey A.; van de Sande, Marjorie I. (2003), "Myalgic Encephalomyelitis/Chronic Fatigue Syndrome: Clinical Working Case Definition, Diagnostic and Treatment Protocols" (PDF), Journal of Chronic Fatigue Syndrome, 11 (2): 7–115, doi:10.1300/J092v11n01_02
- ↑ Speight, Nigel (2013). "Myalgic encephalomyelitis/chronic fatigue syndrome: Review of history, clinical features, and controversies". Saudi J Med Med Sci. 1 (1): 11–13. doi:10.4103/1658-631x.112905.
- ↑ Howes, S; Goudsmit, EM (July 7, 2015). "Progressive Myalgic Encephalomyelitis (ME) or A New Disease? A Case Report" (PDF). Physical Medicine and Rehabilitation - International. 2 (6): 1052.
- ↑ "ME/CFS in Children | Myalgic Encephalomyelitis/Chronic Fatigue Syndrome". Centers for Disease Control and Prevention. January 18, 2019. Retrieved April 13, 2019.
- ↑ "What is ME/CFS? | Myalgic Encephalomyelitis/Chronic Fatigue Syndrome". Centers for Disease Control and Prevention. January 18, 2019. Retrieved April 13, 2019.
- ↑ 12.0 12.1 12.2 Bakken, Inger Johanne; Tveito, Kari; Gunnes, Nina; Ghaderi, Sara; Stoltenberg, Camilla; Trogstad, Lill; Håberg, Siri Eldevik; Magnus, Per (October 1, 2014). "Two age peaks in the incidence of chronic fatigue syndrome/myalgic encephalomyelitis: a population-based registry study from Norway 2008-2012". BMC Medicine. 12 (1): 167. doi:10.1186/s12916-014-0167-5. ISSN 1741-7015. PMC 4189623. PMID 25274261.
- ↑ 13.0 13.1 Hemispherx Biopharma, Inc (August 23, 2016). "Hemispherx Biopharma Announces Major Breakthrough: Approval for Commercial Sale of Rintatolimod (U.S. Tradename: Ampligen®) to Treat Severe Cases of Myalgic Encephalomyelitis/Chronic Fatigue Syndrome (ME/CFS) in the Argentine Republic". GlobeNewswire News Room. Retrieved August 12, 2018.
- ↑ World Health Organization (2016). "G93 Other diseases of the nervous system - ICD-10 Version:2016". World Health Organization. Retrieved April 13, 2019.
- ↑ 15.0 15.1 15.2 Institute of Medicine (2015). Beyond Myalgic Encephalomyelitis/Chronic Fatigue Syndrome: Redefining an Illness. Washington, DC: The National Academies Press. doi:10.17226/19012.
- ↑ World Health Organization & International Conference for the Ninth Revision of the International Classification of Diseases (1978). Manual of the international statistical classification of diseases, injuries, and causes of death : based on the recommendations of the ninth revision conference, 1975, and adopted by the Twenty-ninth World Health Assembly, 1975 revision: alphabetic index (PDF). 2 (9th ed.). Geneva: World Health Organization. p. 182. ISBN 9241540044.
- ↑ 17.0 17.1 17.2 17.3 17.4 17.5 17.6 17.7 Hooper, Malcolm. "The Terminology of ME & CFS".
- ↑ "A new clinical entity?" (PDF). Lancet. 1: 789–790. 1956.
- ↑ Ramsay, A. Melvin (October 30, 1965). "Hysteria and "Royal Free Disease."". British Medical Journal. 2 (5469): 1062. ISSN 0007-1447. PMC 1847119.
- ↑ 20.0 20.1 Smith, David G (1989). Understanding M.E.: The Phenomenon of Myalgic Encephalomyelitis and Acute Onset Post Viral Fatigue Syndrome. p. 20.
- ↑ 21.0 21.1 Taylor, Jim (July 27, 2018). "'Vindication' for woman who wanted ME on death certificate". BBC Radio 5 Live.
- ↑ World Health Organization. "8E49 Postviral fatigue syndrome | ICD-11 - Mortality and Morbidity Statistics". World Health Organization. Retrieved March 19, 2022.
8E49 Postviral fatigue syndrome
Other disorders of the nervous system
Inclusions
chronic fatigue syndrome
myalgic encephalomyelitis
Exclusions
Fatigue (MG22) - ↑ 23.0 23.1 Bell, David S. (1991). Chronic Fatigue/Immune Dysfunction Syndrome. CFIDS: The disease of a thousand names. Lyndonville, NY: Pollard Publications. Archived from the original on February 16, 2010.
- ↑ "#MEAction RFI Poll Report (Part 1 of 3) - #MEAction". #MEAction. August 7, 2016. Retrieved September 8, 2018.
- ↑ 25.0 25.1 25.2 Evans, Meredyth; Jason, Leonard (2018). "Onset patterns of chronic fatigue syndrome and myalgic encephalomyelitis" (PDF). Research on Chronic diseases. 2 (1): 2–3.
- ↑ Hyde, Byron (2016), The Nightingale Research Foundation Definition of Myalgic Encephalomyelitis (M.E.), IACFS/ME
- ↑ 27.0 27.1 27.2 27.3 27.4 27.5 27.6 27.7 27.8 Carruthers, Bruce M.; van de Sande, Marjorie I.; De Meirleir, Kenny L.; Klimas, Nancy G.; Broderick, Gordon; Mitchell, Terry; Staines, Donald; Powles, A.C. Peter; Speight, Nigel; Vallings, Rosamund; Bateman, Lucinda; Baumgarten-Austrheim, Barbara; Bell, David; Carlo-Stella, Nicoletta; Chia, John; Darragh, Austin; Jo, Daehyun; Lewis, Donald; Light, Alan; Marshall-Gradisnik, Sonya; Mena, Ismael; Mikovits, Judy; Miwa, Kunihisa; Murovska, Modra; Pall, Martin; Stevens, Staci (August 22, 2011). "Myalgic encephalomyelitis: International Consensus Criteria". Journal of Internal Medicine. 270 (4): 327–338. doi:10.1111/j.1365q-2796.2011.02428.x. ISSN 0954-6820. PMC 3427890. PMID 21777306.
- ↑ International Association for Chronic Fatigue Syndrome / Myalgic Encephalomyelitis; Friedberg, Fred; Bateman, Lucinda; Bested, Alison C; Davenport, Todd; Friedman, Kenneth J; Gurwitt, Alan R; Jason, Leonard A; Lapp, Charles W; Stevens, Staci R; Underhill, Rosemary A; Vallings, Rosamund (2014), Chronic Fatigue Syndrome Myalgic Encephalomyelitis Primer for Clinical Practitioners (PDF), Chicago, USA: International Association for Chronic Fatigue Syndrome/Myalgic Encephalomyelitis,
The illness can vary from mild to severe, with symptoms that may fluctuate significantly from hour to hour and day to day.
- ↑ "ME/CFS - Pathways to Prevention - Advancing the Research on Myalgic Encephalomyelitis/Chronic Fatigue Syndrome". National Institutes of Health. December 8, 2016. Retrieved March 28, 2022.
Effects of the illness can range from moderate to debilitating, and can substantially impact everyday functioning. Routine daily activities such as cooking meals, brushing teeth, and caring for children become difficult. Additionally, sensitivity to environmental factors (e.g., noise, light, chemicals) may force many individuals with ME/CFS into seclusion or withdrawal from society.
- ↑ 30.0 30.1 Vink, Mark (September 10, 2015). "The Aerobic Energy Production and the Lactic Acid Excretion are both Impeded in Myalgic Encephalomyelitis/Chronic Fatigue Syndrome". Journal of Neurology and Neurobiology (ISSN 2379-7150). 1. doi:10.16966/2379-7150.112.
- ↑ Vink, Mark; Vink-Niese, Alexandra (September 20, 2019). "Work Rehabilitation and Medical Retirement for Myalgic Encephalomyelitis/Chronic Fatigue Syndrome Patients. A Review and Appraisal of Diagnostic Strategies". Diagnostics. 9 (4): 124. doi:10.3390/diagnostics9040124. ISSN 2075-4418.
People with ME/CFS often feel under pressure to continue working when they first become ill or when their symptoms worsen. Unfortunately, trying to push through this illness is counterproductive, potentially causing longer sickness absences and slower recovery.
- ↑ Schmaling, K.B.; Jones, J.F. (January 1996). "MMPI profiles of patients with chronic fatigue syndrome". Journal of Psychosomatic Research. 40 (1): 67–74. ISSN 0022-3999. PMID 8730646.
- ↑ Cuende, José; Civeira, Maria; Diez, Nieves; Prieto, Jesus (1997). "[High prevalence without reactivation of herpes virus 6 in subjects with chronic fatigue syndrome]". An Med Interna. 14 (9): 441–4. PMID 9453750.
- ↑ Komaroff, AL (2006). "Is human herpesvirus-6 a trigger for chronic fatigue syndrome?". J Clin Virol. 37 (Suppl 1): S39-46. doi:10.1016/S1386-6532(06)70010-5. PMID 17276367.
- ↑ Landay, AL (September 1991). "Chronic fatigue syndrome: clinical condition associated with immune activation". Lancet.
- ↑ 36.0 36.1 Chia, John (November 2005). "The role of enterovirus in chronic fatigue syndrome". Journal of Clinical Pathology.
- ↑ Ruiz-Núñez, Begoña; Tarasse, Rabab; Vogelaar, Emar F.; Janneke Dijck-Brouwer, D.A.; Muskiet, Frits A. J. (2018). "Higher Prevalence of "Low T3 Syndrome" in Patients With Chronic Fatigue Syndrome: A Case–Control Study". Frontiers in Endocrinology. 9: 97. doi:10.3389/fendo.2018.00097. PMID 29615976.
- ↑ 38.0 38.1 Brenu, Ekua Weba; Huth, Teilah K.; Hardcastle, Sharni L.; Fuller, Kirsty; Kaur, Manprit; Johnston, Samantha; Ramos, Sandra B.; Staines, Don R.; Marshall-Gradisnik, Sonya M. (April 2014). "Role of adaptive and innate immune cells in chronic fatigue syndrome/myalgic encephalomyelitis". International Immunology. 26 (4): 233–242. doi:10.1093/intimm/dxt068. ISSN 1460-2377. PMID 24343819.
- ↑ 39.0 39.1 "Etiology and Pathophysiology | Presentation and Clinical Course | Healthcare Providers | Myalgic Encephalomyelitis/Chronic Fatigue Syndrome". Centers for Disease Control and Prevention. November 8, 2018. Retrieved February 17, 2019.
- ↑ Cox, I.M.; Campbell, M.J.; Dowson, D. (March 30, 1991). "Red blood cell magnesium and chronic fatigue syndrome". Lancet (London, England). 337 (8744): 757–760. ISSN 0140-6736. PMID 1672392.
- ↑ "Overlapping Conditions – American ME and CFS Society". ammes.org. Retrieved August 12, 2018.
- ↑ Arroll, Megan A.; Attree, Elizabeth A.; O'Leary, John M.; Dancey, Christine P. (April 3, 2014). "The delayed fatigue effect in myalgic encephalomyelitis/chronic fatigue syndrome (ME/CFS)". Fatigue: Biomedicine, Health & Behavior. 2 (2): 57–63. doi:10.1080/21641846.2014.892755. ISSN 2164-1846.
- ↑ Haney, Elizabeth; Smith, M.E. Beth; McDonagh, Marian; Pappas, Miranda; Daeges, Monica; Wasson, Ngoc; Nelson, Heidi D. (June 16, 2015). "Diagnostic Methods for Myalgic Encephalomyelitis/Chronic Fatigue Syndrome: A Systematic Review for a National Institutes of Health Pathways to Prevention Workshop". Annals of Internal Medicine. 162 (12): 834. doi:10.7326/m15-0443. ISSN 0003-4819.
- ↑ "Beyond Myalgic Encephalomyelitis/Chronic Fatigue Syndrome: Redefining an Illness - Diagnostic Algorithm". nationalacademies.org. 2015.
- ↑ 45.0 45.1 "Beyond Myalgic Encephalomyelitis/Chronic Fatigue Syndrome - Redefining an Illness: Clinicians' Guide" (PDF). National Academies. 2015.
- ↑ 46.0 46.1 46.2 46.3 46.4 "Other Conditions for Evaluation | Information for Healthcare Providers | Myalgic Encephalomyelitis/Chronic Fatigue Syndrome". Centers for Disease Control and Prevention. July 12, 2018. Retrieved March 28, 2022.
- ↑ "Evaluation | Information for Healthcare Providers | Myalgic Encephalomyelitis/Chronic Fatigue Syndrome". Centers for Disease Control and Prevention. April 28, 2021. Retrieved April 1, 2022.
- ↑ Cairns, R.; Hotopf, M. (January 2005). "A systematic review describing the prognosis of chronic fatigue syndrome". Occupational Medicine (Oxford, England). 55 (1): 20–31. doi:10.1093/occmed/kqi013. ISSN 0962-7480. PMID 15699087.
- ↑ Joyce, J.; Hotopf, M.; Wessely, S. (March 1997). "The prognosis of chronic fatigue and chronic fatigue syndrome: a systematic review". QJM: monthly journal of the Association of Physicians. 90 (3): 223–233. ISSN 1460-2725. PMID 9093600.
- ↑ "Prognosis | Presentation and Clinical Course | Healthcare Providers | Myalgic Encephalomyelitis/Chronic Fatigue Syndrome". Centers for Disease Control and Prevention. July 10, 2018. Retrieved October 28, 2018.
- ↑ Rowe, Peter C.; Underhill, Rosemary A.; Friedman, Kenneth J.; Gurwitt, Alan; Medow, Marvin S.; Schwartz, Malcolm S.; Speight, Nigel; Stewart, Julian M.; Vallings, Rosamund (2017). "Myalgic Encephalomyelitis/Chronic Fatigue Syndrome Diagnosis and Management in Young People: A Primer". Frontiers in Pediatrics. 5. doi:10.3389/fped.2017.00121. ISSN 2296-2360.
- ↑ 52.0 52.1 Collin, Simon M.; Nuevo, Roberto; van de Putte, Elise M.; Nijhof, Sanne L.; Crawley, Esther (October 28, 2015). "Chronic fatigue syndrome (CFS) or myalgic encephalomyelitis (ME) is different in children compared to in adults: a study of UK and Dutch clinical cohorts". BMJ open. 5 (10): e008830. doi:10.1136/bmjopen-2015-008830. ISSN 2044-6055. PMID 26510728.
- ↑ 53.0 53.1 Schlauch, Karen A.; Khaiboullina, Svetlana F.; De Meirleir, Kenny L.; Rawat, Shanti; Petereit, J; Rizvanov, Albert A; Blatt, Nataliya; Mijatovic, Tatjana; Kulick, D; Palotás, András; Lombardi, Vincent C. (2016). "Genome-wide association analysis identifies genetic variations in subjects with myalgic encephalomyelitis/chronic fatigue syndrome". Translational Psychiatry. 6 (2): e730. doi:10.1038/tp.2015.208.
- ↑ Dibble, Joshua J; McGrath, Simon J; Ponting, Chris P (August 3, 2020). "Genetic risk factors of ME/CFS: a critical review". Human Molecular Genetics. 29 (R1): R117–R124. doi:10.1093/hmg/ddaa169. ISSN 0964-6906. PMC 7530519. PMID 32744306.
- ↑ Hajdarevic, Riad; Lande, Asgeir; Mehlsen, Jesper; Rydland, Anne; Sosa, Daisy D.; Strand, Elin B.; Mella, Olav; Pociot, Flemming; Fluge, Øystein; Lie, Benedicte A.; Viken, Marte K. (May 1, 2022). "Genetic association study in myalgic encephalomyelitis/chronic fatigue syndrome (ME/CFS) identifies several potential risk loci". Brain, Behavior, and Immunity. 102: 362–369. doi:10.1016/j.bbi.2022.03.010. ISSN 0889-1591.
- ↑ Rasa, Santa; Nora-Krukle, Zaiga; Henning, Nina; Eliassen, Eva; Shikova, Evelina; Harrer, Thomas; Scheibenbogen, Carmen; Murovska, Modra; Prusty, Bhupesh K.; European Network on ME/CFS (EUROMENE) (October 1, 2018). "Chronic viral infections in myalgic encephalomyelitis/chronic fatigue syndrome (ME/CFS)". Journal of Translational Medicine. 16 (1). doi:10.1186/s12967-018-1644-y. ISSN 1479-5876. PMID 30285773.
- ↑ Magnus, Per; Gunnes, Nina; Tveito, Kari; Bakken, Inger Johanne; Ghaderi, Sara; Stoltenberg, Camilla; Hornig, Mady; Lipkin, W. Ian; Trogstad, Lill (November 17, 2015). "Chronic fatigue syndrome/myalgic encephalomyelitis (CFS/ME) is associated with pandemic influenza infection, but not with an adjuvanted pandemic influenza vaccine". Vaccine. 33 (46): 6173–6177. doi:10.1016/j.vaccine.2015.10.018. ISSN 1873-2518. PMID 26475444.
- ↑ Underhill, R.A. (2015). "Myalgic encephalomyelitis, chronic fatigue syndrome: An infectious disease". Medical Hypotheses. 85 (6): 765–773. doi:10.1016/j.mehy.2015.10.011. ISSN 1532-2777. PMID 26604026.
- ↑ Sotzny, Franziska; Blanco, Julià; Capelli, Enrica; Castro-Marrero, Jesús; Steiner, Sophie; Murovska, Modra; Scheibenbogen, Carmen (2018). "Myalgic Encephalomyelitis/Chronic Fatigue Syndrome – Evidence for an autoimmune disease". Autoimmunity Reviews. 17 (6): 601-609. doi:10.1016/j.autrev.2018.01.009.
- ↑ "Klimas ME CFS Genes Study". facebook.com. November 23, 2015. Retrieved September 8, 2018.
- ↑ "Cytokine expression provides clues to the pathophysiology of Gulf War illness and myalgic encephalomyelitis". Cytokine. 72 (1): 1–8. March 1, 2015. doi:10.1016/j.cyto.2014.11.019. ISSN 1043-4666.
- ↑ Hardcastle, S.L.; Brenu, E.W.; Staines, D.R.; Marshall-Gradisnik, S. (2014). "Chronic Fatigue Syndrome/Myalgic Encephalomyelitis and the Potential Role of T Cells" (PDF). Biological Markers and Guided Therapy. 1 (1=): 25. doi:10.12988/bmgt.2014.3122.
- ↑ Bell, E.J.; McCartney, R.A.; Riding, M.H. "Coxsackie B viruses and myalgic encephalomyelitis". Journal of the Royal Society of Medicine. 81 (6): 329–331. doi:10.1177/014107688808100609. ISSN 0141-0768. PMID 2841461.
- ↑ "Ramsay Research Team 5 – The Potential Role of HHV-6 in ME/CFS - Solve ME/CFS Initiative". Solve ME/CFS Initiative. VOLKMEDIA. December 16, 2016. Retrieved September 8, 2018.
- ↑ Chapenko, Svetlana; Krumina, Angelika; Logina, Inara; Rasa, Santa; Chistjakovs, Maksims; Sultanova, Alina; Viksna, Ludmila; Murovska, Modra (2012). "Association of active human herpesvirus-6, -7 and parvovirus b19 infection with clinical outcomes in patients with myalgic encephalomyelitis/chronic fatigue syndrome". Advances in Virology: 205085. doi:10.1155/2012/205085. ISSN 1687-8647. PMID 22927850.
- ↑ O'Neal, Adam J.; Hanson, Maureen R. (2021). "The Enterovirus Theory of Disease Etiology in Myalgic Encephalomyelitis/Chronic Fatigue Syndrome: A Critical Review". Frontiers in Medicine. 8: 688486. doi:10.3389/fmed.2021.688486/abstract. ISSN 2296-858X.
- ↑ Tovey, JE (September 5, 2018). "Chlamydia pneumoniae infection a treatable cause of Chronic Fatigue Syndrome". The BMJ.
- ↑ "New ME/CFS Study at Stanford: Dr. Montoya to test for scores of Infections - Prohealth". Prohealth. June 4, 2010. Retrieved September 8, 2018.
- ↑ Nicolson, Garth L.; Haier, Jörg (2009). "Role of Chronic Bacterial and Viral Infections in Neurodegenerative, Neurobehavioral, Psychiatric, Autoimmune and Fatiguing Illnesses: Part 1". British Journal of Medical Practitioners. 2 (4): 20–28.
- ↑ "Knowledgebase". My Donor Record - Health, Eligibility & Travel. Retrieved October 8, 2021.
- ↑ Wilson, Kumanan; Atkinson, Katherine; Keelan, Jennifer (April 8, 2014). "The Use of Preliminary Scientific Evidence in Public Health: A Case Study of XMRV". PLOS Medicine. 11 (4): e1001623. doi:10.1371/journal.pmed.1001623. ISSN 1549-1676. PMC 3979645. PMID 24714396.
- ↑ "Chronic Fatigue Syndrome". Australian Red Cross. Retrieved November 17, 2023.
- ↑ "Chronic fatigue syndrome – I have/had chronic fatigue syndrome. Can I donate?". Australian Red Cross. Retrieved May 25, 2022.
- ↑ Stein, Rob (December 3, 2010). "Red Cross bars chronic fatigue patients from donating blood". Washington Post. Retrieved May 25, 2022.
- ↑ Stein, Rob (December 3, 2010). "Chronic fatigue patients barred from blood donation". Washington Post. ISSN 0190-8286. Retrieved September 8, 2018.
- ↑ "Detailed eligibility criteria". NZ Blood. Retrieved September 8, 2018.
- ↑ American Association of Blood Banks (October 2012). "Xenotropic Murine Leukemia Virus-Related Virus (XMRV) and other Polytropic Murine Leukemia Viruses (pMLV)" (PDF). p. 3. Retrieved May 25, 2022.
An updated AABB Association Bulletin #12-05 (November 2012) states that individual collectors of blood and cellular therapy products should accept or defer donors with a history of CFS based on their clinical judgment of the donor's health status.
- ↑ "AABB's recommendation on ME/CFS and blood donation". Massachusetts ME/CFS & FM Association. November 25, 2015. Retrieved May 25, 2022.
- ↑ George, John (December 2, 2009). "FDA rejects Hemispherx's chronic fatigue drug Ampligen". bizjournals.com. Retrieved August 12, 2018.
- ↑ Johnson, Cort (November 26, 2017). "Norwegian Rituximab Chronic Fatigue Syndrome (ME/CFS) Trial Fails - Simmaron Research". Simmaron Research. Retrieved September 7, 2018.
- ↑ Montoya, Jose G.; Kogelnik, Andreas M.; Bhangoo, Munveer; Lunn, Mitchell R.; Flamand, Louis; Merrihew, Lindsey E.; Watt, Tessa; Kubo, Jessica T.; Paik, Jane (December 2013). "Randomized clinical trial to evaluate the efficacy and safety of valganciclovir in a subset of patients with chronic fatigue syndrome". Journal of Medical Virology. 85 (12): 2101–2109. doi:10.1002/jmv.23713. ISSN 1096-9071. PMID 23959519.
- ↑ Bassett, Jodi (September 2010). "M.E.: The medical facts". The Hummingbirds' Foundation for M.E. Retrieved September 8, 2018.
- ↑ 83.0 83.1 Dankaerts, Wim; Bruyninckx, Frans; Stalmans, Ingeborg; Vansant, Greet; Rasschaert, Ricky; Hulens, Mieke (December 10, 2018). "The link between idiopathic intracranial hypertension, fibromyalgia, and chronic fatigue syndrome: exploration of a shared pathophysiology". Journal of Pain Research. Retrieved February 17, 2019.
- ↑ 84.0 84.1 84.2 "Comorbid Conditions | Diagnosis | Healthcare Providers | Myalgic Encephalomyelitis/Chronic Fatigue Syndrome". Centers for Disease Control and Prevention. November 8, 2018. Retrieved February 26, 2019.
- ↑ Hoad, A.; Spickett, G.; Elliott, J.; Newton, J. (2008). "Postural orthostatic tachycardia syndrome is an under-recognized condition in chronic fatigue syndrome". QJM: monthly journal of the Association of Physicians. 101 (12): 961–965. doi:10.1093/qjmed/hcn123. ISSN 1460-2393. PMID 18805903.
- ↑ Bragée, Björn; Michos, Anastasios; Drum, Brandon; Fahlgren, Mikael; Szulkin, Robert; Bertilson, Bo C. (2020). "Signs of Intracranial Hypertension, Hypermobility, and Craniocervical Obstructions in Patients With Myalgic Encephalomyelitis/Chronic Fatigue Syndrome". Frontiers in Neurology. 11. doi:10.3389/fneur.2020.00828. ISSN 1664-2295.

